Jag, Ida och Anna på Gullbergs kaj.
















På tur för att skaffa mat till djur.

Faktiskt sant, jag skrev det inte för rimmets skull utan för att pappa och jag var och köpte vintermat till hönorna, ankorna och fåren.




Torsdag

Jag fastnade just i Alexs Schulmans blogg. Han hade haft en frågestund på bloggen och plötsligt dyker detta upp.


"Om du har finnar hur gör du för att få bort dem?
- Jag har inga finnar.

Har du någonsin varit osäker på någonting som rör ditt utseende?
- Det skulle vara mina tänder. De är ju ganska sneda, får man säga.

Vad hade du för slags trosor på dig när du hade på dig spetsklänningen från whyred?
- Herregud, vad är detta för nivå? Jag bär inte trosor och inte heller spetsklänningar. Även om Whyred är ett fint märke.

Ingen fråga – bara ett påstående. Du är så f*cking vacker! Hälsningar från Tobbe.
- Oj. Tack så hemskt mycket!"

Tredje frågan är fantastiskt rolig. Jag bara gapskrattade. Vad tänkte personen med frågan på? Eller är det ett skämt? Fast jag skrattar mest åt den tänkta bilden på Alex Schulman med spetskläning från Whyred.

Imorgon ska jag till Sthlm och träffa finheter som Hanna och några till.




Är du min lilla bebis?



Burry tror att han är så liten och smal atthan kan ligga i knät även om man har uppdragana knän. Han hoppar upp och trampar upp ett skönare ställe och sen ligger han där tills man flyttar på sig och bara sover och spinner. Han är som en liten bebis.


Jag tycker det är så fint


Sällan,

men ibland förbluffas man över vad man betyder för någon.
Förbluffningen är inte över vilken relation man har till varandra utan över vilket värde man har för personen.

Jag fick en sån idag. Känslan är som att se sig själv från ovan.
Sen minns man, att man glömmer ofta bort mycket man själv faktiskt är.