PLS

I sommras sydde jag klänningen bara för en utekvälls skull. Jag längtar efter att sy sånt igen. Snabbt och lätt blir nästan alltid bra, eftersom förväntningarna är inställda på nått annat än just syendet.

Just nu syr jag en cape, den blir fin, en sydag till och sen är den klar. Men jag minns knappt när jag började med den. Det är sånt jag som jag vill komma ifrån. Mina grejer mognar inte när de ligger.

I gårkväll när jag låg i sängen, fick jag plötsligt en nål mellan tårna. Nu finns det alltså inget säkert ställe längre.