Hemväg
Vi har precis lämnat London, jag har min plats längst längst bak. Har en egen rad. Barnen sitter några rader fram. För en två timmar sen var det kaos.
I incheckningen hittade de inte min bilett i datorn, barnens fanns där, men inte min. Panik. Sen vet jag bara att jag sprang runt bland diskarna, barnen satt med de hundra väskorna, folk blev arga på dem för att inget hände. Jag pratade med Lotta några gånger, hon ringde huvudkontor osv. Sen var allt löst, vet inte riktigt hur, tror att Lotta fick köpa en ny biljett. Jag sitter här nu iaf.
Jag hatar flygplatser och hela den balletten. Att resa blir plötsligt världens största grej och det tar lång tid innan man ens har börjat. Det är så överdrivet. En bussresa är så enkelt. Eller tåg för den delen med.
Säkerhetssytem gör folk galna och beroende av mer säkerhet. Kan de lugna ner sig. Allas mål är väl inte att sprängas i luften?
GOSH (GOSH GOSH GOSH GOSH GOSH GOSH GOSH, jag är överväldgad)
Idag flyttar jag, byter hem. Tror ni jag fattar det om först en vecka? Ja så klart. Jag tror nog att jag bara åker hem för att hälsa på och dansa små grodor.
Det som känns jävligt bra nu iaf är att jag får handla på h&m nu och att man har tillgång till apoteket. Det svenska apotekek är bäst i välden. Jag litar stenhårt på deras produkter. Skulle kunna köpa allt.
Kommentarer
Trackback